www.simonsblogg.se

Ragnvald Nilsson skriver i DN (24/09) att det inte kan ”vara lätt att vara ung och se hur vuxna lever i lyx och överflöd medan de själva varken har pengar, arbete eller bostad.” Jag skulle vilja påstå att det inte heller kan vara lätt att vara gammal, ha blivit inkallad under andra världskriget, levt på ransoner och arbetat på heltid sedan tonåren för att försörja familjen, och sedan se hur ungdomar idag klagar över att de måste gå i skolan, att McDonalds inte serverar McMuffin efter kl 11, och att det finns för många solskensparadis att välja bland när de efter stundenten ska resa jorden runt i ett år.

Det finns naturligtvis många människor i Sverige som inte har det bra, men det är knappast fördelat på ett sådant sätt att min generation av sent födda 80-talister och tidigt födda 90-talister har det sämre än vare sig de som är födda på 50- eller 20-talet. Generellt sett har vi ungdomar ju oändligt mycket bättre förhållanden att växa upp i – tro det eller ej.

Om man ser till finanskrisens konsekvenser har dessa förvärrats svårt av att människor har minskat på sin konsumtion. Jobbskatteavdraget är inte bara ett incitament för att söka jobb, utan det är även ett sätt att stimulera ekonomin, hålla markndens efterfrågan uppe, och således minska antalet arbetare som behöver sägas upp.

Det som Nilsson uttrycker som att ”alltid se till den egna börsen och aldrig tänka på hur andra har det”, som i vardagligt språk kallas konsumtion, är det fenomen som kommer att ta oss ur den nuvarande krisen och se till att vi återigen kommer kunna fokusera på att eliminera fattigdom.

Problemet med regeringens politik är inte de fortsatta inkomstskattesänkningarna, utan att man inte gör tillräckligt för att stimulera entreprenörskap och företagande. I Sverige finns ett stort byråkratiskt regelverk som gör det mycket svårt för småföretagare att expandera och anställa fler. Alliansen verkar ha glömt bort att det inte räcker med incitament för att människor ska arbeta; det måste också finnas incitament för att företag ska anställa.

Simon Hedlin Larsson

Det är sällan som jag uttrycker mig negativt om vare sig Stockholms infrastruktur eller kollektivtrafik. Jag brukar skryta om hur mycket bättre tunnelbanan och pendeltågen är i Stockholm än i exempelvis New York, Washington och Bryssel. Men när jag reste i fredags från Birmingham till London, från London till "Stockholm Västerås" (som flygplatsen i Västerås kallas) och från "Stockholm Västerås" till Stockholm city och den sista resan nästan tog längst tid - då lämnas en del att önska.

Detta påminde mig faktiskt om en resa då jag var i San Diego i Kalifornien och åkte fram och tillbaka till Tijuana i Mexiko. Då var det heller inte så lätt att ta sig fram.

När jag tänker efter känns det dock som om det egentligen inte är första gången jag har blivit besviken på framkomligheten i Stockholm. Jag minns de år jag pendlade in till Stockholm från förorten och varje vinter blev det förseningar när snön kom för att kollektivtrafiken inte var förberedd. Som om det var första gången det snöade i det här landet...

Oförglömliga är ju också dessa biltullar runt Stockholms innerstad som Annika Billström gick till val på att stoppa, men som Göran Persson tvingades genomföra för att Miljöpartiklarna inte skulle bli upprörda. Vem minns inte kyliga januari då stockholmare stod utomhus med sina hårtorkar för att värma upp vindrutorna på sina bilar så att de singaporianska transpondrarna skulle kunna monteras vid den minimitemperatur som krävdes? Jag finner också en del humor i att biltullarna sattes upp bland annat för att kunna lägga mer pengar på kollektivtrafiken när tullarna inte kommer att generera ett positivt resultat på flera år.

Men fredagen den 2 oktober 2009 slår ändå de flesta rekord, för det var dagen då det var svårare att ta sig över Centralbron än att ta sig över mexikanska gränsen.

Jag kom, jag såg, men det stod väldigt stilla.

Simon Hedlin Larsson

I ett tidigare avsnitt av TV4:s Kvällsöppet fäller Margrét Atladóttir, 24, chefredaktör på Nöjesguiden, en ovanligt skarp kommentar om ungdomsarbetslösheten:

"Det är ett jättebra råd av [Anders] Borg att såhär gå upp på morgonen, asså, faktiskt, jag tycker det känns såhär att man, man tycker lite synd om folk i onödan när det är såhär finns faktiskt andra saker att diskutera. /.../ Jag bara såhär har egentligen alltid upplevt det så om såhär ungdomar om man ska såhär generalisera att man gärna vill ha det såhär toppjobbet såhär direkt och såhär kanske inte vill jobba på typ McDonalds eller städa däremellan liksom."

Fördomar mot ungdomar som röjer på Stureplan, arbetar på Östermalm, i en intervju på frågan "Aktuell med" svarar "Ständigt aktuell", och har bloggat till sig sitt jobb, någon?

Simon Hedlin Larsson